MATHILDA

Vi var på Tjörn en gång. Min familj och jag. Tjörn är en ö tydligen. Utanför Göteborg. Vi var där på semester. Jag var väldigt liten då, tre kanske.

Vi bodde på en bondgård. Ja, en bondgård. Det skulle vara bra för oss barn. Att få se djuren och allt. Och åka traktor. Det fanns en liten damm där också, på gården. Väldigt liten var den. Det konstiga var att det fanns fisk i den. Självklart ville då min bror prova fiska där. Han var kanske sex-sju år. Pappa, som är en mycket erfaren fiskare, sade så klart att det inte var något problem.

Så där stod de, pappa och Jonas, med spöet i högsta hugg och fiskade i dammen. Jonas var överlycklig.

Jonas hade precis dragit upp en fisk när det intressanta inträffade. Pappa tog tag i fisken, med Jonas hoppandes bredvid sig, och drog av den från kroken. Jonas var stolt nu. Riktigt stolt. Han var så stolt att han själv ville hålla i fisken och slänga tillbaka den. Där sa pappa nej. Jonas skulle inte klara av att slänga tillbaka fisken. Han kunde ju missa hela dammen och på så sätt döda fisken. Nej, pappa skulle sköta återkastandet. För fiskens bästa.  

Jonas sade adjö till fisken och pappa tog sats. Den flög högt. Alla följde den med blicken. Den föll och föll... SMACK! Rakt på den enda stenen i hela dammen. Synd, pappa.