Automatisk panik

Det är så att på gatan utanför mig har det i alla tider stått en liten parkeringsautomat. På samma sätt har det också stått parkeringsautomater utanför Denises gamla lägenhet och utanför Fredrik Fält. Vi såg dessa automater som våra. "Mathildas automat."


Jag kom cyklandes hem ifrån skolan när chocken slog mig.


Den var borta.


Helt putsväck. En grusgrop. Det vara allt som var kvar. Min puls steg drastiskt. Jag stirrade på gruset. Vad hade hänt? Varför hade det hänt? Jag vände mig om i panik. Snurrade runt. Skrek. Vart hade den tagit vägen?


Det visade sig efter några panikslagna minuter att automaten var flyttad. 100 meter bort. Puh.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0