Telefonsvararen
När det ringer i hemtelefonen hemma hos mig inträffar en rätt så intressant process.
Först gissar både pappa och mamma på vem det är. Mamma gissar på att det är någon av pappas vänner och pappa gissar på att det är någon av mammas vänner. När de gissat klart säger Jonas och jag: "Jaa, inte är det till mig i alla fall."
Då har det gått kanske tre signaler. Alla börjar bli lite stressade. Vem ska egentligen svara?
Vid denna punkt slutar det i 8 av 10 fall med att familjen stirrar på mig. Den fjärde signalen tjuter. De stirrar på mig, stänger in mig i ett hörn, som jägarna gjorde med mammutar på istiden.
Då, reser jag mig våldsamt upp, tar telefonen, svarar och lämnar resten av familjen åt deras vinst.
Kommentarer
Trackback
