Sluta tuta
Typ 30 granar
I alla fall var det så att jag och Tilia imorse fascinerades av att Statoil hade ställt ut sina granar. Lite häpen blir man ju när det står 30 granar mitt i staden. Jag har också alltid tyckt att det är störande att Statoil, av alla ställen, säljer granar. Då har granindustrin gått för långt, så att säga. Vi ägnade en tanke åt de familjer som kommer ha de gröna träden i sina hem den närmaste månaden, luktade lite och gick vidare.
Som enda söderbo denna torsdagseftermiddag fick jag gå hem på egen hand. Gick och drömde lite när jag knallade förbi Statoil, och tittade då upp.
Där, utanför macken, ligger de 30 granarna. De låg ner, varenda en. Precis bredvid vägen. Pang bom. Fått stroke allihopa. Vad fan gör ni?
Äh. Jag skulle tagit kort.
Change
Jag funderar på att göra vissa förändringar här i bloggen. Det är ju så att man växer ifrån en del saker.
Ni vet när man var liten? Då hade man tusen tecken i sitt namn på msn. Samma sak med typsnittet. Det skulle vara så ovanligt som möjligt, det vill säga absolut inte svart eller något som ens liknade Times New Roman. Nej, det skulle vara illgrönt, skrikrosa eller chockgult och ett kursivt typsnitt som nätt och jämt gick att tyda.
Sådana grejer växer (de flesta) ifrån. Därför funderar jag nu på att fixa en sak. I headern står det ju MATHILDA. Det står med en text som inte är normal. Det var min favorittext. Men nu har jag växt ifrån den. Nu känns den bara... mule?
Jag ska alltså byta, så att det står med något annat typsnitt. Blir det bra?
Mjo
Passar dock mycket bra som skällsord.
-
Kom hem för en halvtimme sedan och har redan hunnit klämma i mig ett halvt kilo pepparkakor, öppnat en ny jordnötspåse och så gott som ätit upp all salami. På sidan om det hann jag också bädda sängen.
I wouldn't say you're stupid. You are, but I wouldn't say it
Igår hade jag matteprov. Geometri var det som gällde. Jag har aldrig vart en geometrimänniska. Lite mer utav en algebra-och-ekvationermänniska. I alla fall var det ett tal som på ett ungefär löd såhär:
"XX äter varje morgon kaviar. Han trycker varje morgon ut ur kaviartuben en 24 cm lång sträng på sin macka. Kaviartuben rymmer 180 ml och efter 21 dagar är den slut. Vilken area har hålet på tuben?"
Vet inte om det var det faktumet att jag hatar kaviar, eller att jag bara var allmänt okoncentrerad på grund av orienteringstävlingen för pensionärer som pågick utanför, men jag var tokigt osäker på om mitt svar verkligen var rätt. Så, eftersom att jag inte litar på mig själv för 5 öre, kan väl någon annan än jag räkna ut det här och sedan lägga en kommentar?
Roligast idag...
Bordsbrist orsakade ovana placeringar i matsalen.
Jag, Fanny, Rasmus: Jahopp...
Henrik, Johan: Mmm... (stämningen är höjden av ironisk)
Jag, Fanny, Rasmus: Det här känns lite stelt...
Henrik, Johan: Jo, lite...
Johan (harklar sig lite, slår ihop händerna): Joorå, så'tt.. kommer ni hit ofta eller?
Det blir alltid såhär
Igår var det ju så att jag var på Rinman. Ja, det var väl... bra.
Och på tal om Rinman, jag har börjat äta müsli. Jag menar inte bara lite müsli och fil på morgonen, utan jag menar müsli hela tiden. Den har mer eller mindre ersatt resten av måltiderna.
Frukost - müsli
Lunch- müsli
Mellanmål* - müsli
Kvällkost - müsli
Det är dock inte vilken müsli som helst, nej nej. Nu menar jag Icas kvalitetsmüsli, Crunchy.
Antingen Äppel/Kanel eller Jordgubb/Yoghurt.
Det här kommer hålla i sig i kanske en månad. Sedan kommer jag aldrig mer vilja höra ordet müsli. Så blir det alltid.
* Ordet läggs direkt till på Fula ord- listan.
Eller inte
Nej. Men seriöst nu.
Jag har lagt upp en plan. Det blir panikträning de kommande veckorna, det känns bättre så. Agnes och jag kör igång redan under morgondagen. Nu ni. Som forna handbollsspelare vet vi vad vi kan. Vilsta kommer vara söndersprunget och motionärerna bortskrämda. Och stackars älgar. De kommer ju dö när vi svischar förbi i nära ljusets hastighet. Hararna också. Fly staden säger jag bara.
Nej. Okej, jag kan inte vara seriös när det kommer till sånt här. Godnatt.
Mrs. Lost
På lovet slog det mig att jag missat något som jag aldrig trodde att jag kunde missa. Jag kommer in på Åhléns och ser detta:
Förstår ni vilken oerhörd chock det blev för mig? Där står jag, utan någon som helst tanke på att säsong 4 faktiskt borde ha kommit ut vid det här laget, och blir då skoningslöst påmind om att jag för en mycket lång tid helt glömt bort det. Jag trodde inte det var sant. Jag? Inte veta att en hel box kommit ut? Hur kunde jag missa?
Jag känner mig utblottad, jag har ju ett rykte att leva upp till. Det är ju jag som ska veta exakta datum för releaser, kunna rabbla avsnitt sådär utan vidare, kunna sitta och läcka spoilers, citera Sawyer så ofta jag kan. Jag ska kunna allt.
Och inte köpte jag den heller. Det fanns ekonomiska gränser. Fast jag måste töja på de där gränserna. För det här är viktiga grejer. Ujuj.
Väderleksrapport
Dimma får bara kallas dimma sålänge sikten är mindre än 1 km, faktiskt. Annars kallas det dis (ett ord som jag tycker att vi lägger till på Fula ord -listan). Dimma är moln som nått marken, och får därför inte kallas moln.
En säker källa har berättat för mig att Denise trodde under en period när hon var mindre att det var dimmigt ute. Dåligt väder hela tiden liksom. Men så var det ju såklart inte. Utan det var så att det var lilla Denise som hade synfel.
Det är ju kallt också. Insåg i början av veckan att det inte gick att cykla. Alltså måste jag gå överallt nu. Och eftersom vi tar sådan tid på oss att gå till skolan på morgnarna, måste jag gå upp ännu tidigare än jag brukar. Livet suger, som Daniella skulle sagt.
AE
Jag skulle vilja tilldela hyllningar till den godhjärtade person som kom med denna idé:
Sådana här saker får mig att beundra den mänskliga intelligensen. After Eight. På ask. 14 kronor på Hemköp.
"Bra gig, bra jam.."
Jag har svårt med att hålla reda på dagarna såhär när det är lov. Jag snurrar in mig i onsdagar, måndagar, tisdagar och helger.
Idag måste jag ju köpa den där, för imorgon är det söndag och då är det stängt. Eller nej? Det är ju bara torsdag idag för igår var det torsd... Ah, juste då är det ju fredag idag för igår var det torsdag, så imorgon är det alltså lördag, inte söndag, vilket då gjorde den här funderingen totalt meningslös.
--
Jag skäms också för att jag inte skrivit här på länge. Slött av mig. Usch.
Titta på den här istället. Jag gillar inte Grotesco. Men det här är banne mig sjukt kul.
"Dansken hör ALLT!"
Onsdag, ja
Det är rätt så synd egentligen, att jag inte en enda gång har drömt en dröm som vart positiv. Det är alltid om en massa konstiga saker. Jag kanske var med om ett hemskt trauma i mitt tidigare liv? Så måste det vara.
Förresten, prova skriv strålningen på datorn. Skitsvårt ju.
Man vet att det är två månader och elva dagar kvar av året när...
- Det börjar kännas fel att gå barfota inomhus.
- Man hör ordet Bond i var och varannan mening.
- Mina händer blir ännu kallare. Om nu det är möjligt.
- Man tvingar sig upp i ottan och hoppas på att klockan verkligen är halv sju och inte mitt i natten, vilket man inte kan avgöra eftersom det är så sjuhelvetes mörkt hela tiden.
"Gabbe på kongas"
Sluta tänk på regn och snö
Sola bada och ha kul, med Suntrip över jul
Torsdag står det
I torsdags, ja. Det blev kul, inte riktigt som vi förväntade men ändå kul. Jag drar allt från början:
Det finns en kille som heter Johan Lindholm på min skola. Johan är född 1995. En del tid har vi spenderat med Johan och hans vänner. Johan var dock den som av någon anledning blev drabbad.
Jag vet inte riktigt vem som kom på själva idén, men Rasmus och Fabian var definitivt inblandade. Idén var att tömma en Pucko (i Tetra Pak), fylla den med något annat (fiskleverolja diskuterades, men det blev juice) och sedan låta någon köpa den. Jobbet var perfekt utfört. Ingen skulle misstänka att det var något ovanligt med Puckon. Knappt en skråma, mer än lite lim på undersidan. Jag lovar.
Det bestämdes alltså att det var Johan, en trogen puckodrickare, som skulle bli den utsatte och självklart kunde han ju inte själv vara medveten om att han faktiskt var avsedd att köpa den. Efter bestämmelser med medbrottslingen Kling i cafeterian, ställde vi Puckon bland sina Pucko-vänner i kylen i väntan på Mr. Lindholm.
De kommande dagarna blev spända. Vi var tvungna att ha Johan inom räckhåll, för att vara där och se när han köpte Puckon. Det blev dock inte som vi tänkt oss. Johan köpte ingen Pucko. Dagarna gick och gick, men ingen Pucko. Vi insåg att vi själva skulle bli tvungna att få honom att köpa den.
Igår hade vi som vanligt en mycket lång håltimme, och som vanligt satt vi med Johan, Erik och co. i cafeterian. Det här var vår chans. Rasmus hade en plan. Han slog vad med Johan att om han kunde lösa hans bildgåta, skulle han bjuda honom på en Pucko. Självfallet var denna gåta barnsligt enkel, och Johan fick sin Pucko, intet ont anande.
När Johan sedan öppnade förpackningen blev det plötsligt mycket tyst i cafeterian. Men han drack. Yttrade något i stil med "uh, vafaan?". Och vi började skratta, eller skrika. Välj själv.
Johan insåg att han blivit lurad, slängde "Puckon" och även han började skratta.
Lite kul var det.
Snart
Det kan hända att jag under morgondagen har någonting otroligt roligt att berätta. Det måste bara inträffa först.
Ge mig
Fula svenska ord:
- Läsk
- Stjärt
- Stövel (med betoning på Ö)
Ge mig fler.
Förresten
Ät mycket, sov djupt, må bra.
Välkommen.
Jag hade tänkt skriva något kul
Har försökt tänka ut det roligaste som hänt den senaste tiden. Det är svårt, det händer så mycket. Full rulle så att säga.
Jag skulle kunna berätta om skatan, eller om tvålen som var balsam. Jag skulle kunna visa "tåget", kanske till och med beskriva hur man skjutsar på en luftcykel. Sprängda däck, inlämnade glasögon, knäckta ryggar, knäckta (stols)ben. Jag skulle gärna berätta om alla torsdagar med tjuvringningar och röstinspelningar. Men jag tror nog...
... att det är bäst att jag inte berättar.
Vi tar det sen istället.